Grillglädje

Jag hann ju inte berätta att jag faktiskt satt ute några timmar första dagen på eftermiddagen och grillade. När männen är ute och går på tur så får kvinnorna grilla. Det är nämligen så att männen i våran familj har lite monopol på det här med grillningen, så om någon av oss en gång kunnat denna ädla konst, så är den nu glömd. Vi var fem kvinnor - mot en grill.

Vi tittade på grillen, grillen tittade inte tillbaka. Vi kom fram till att vi var tvungna att göra oss av med kolet som låg kvar i den, och vände den upp och ner över räcket på verandan. Då ramlade spjället i botten ut. Det sitter tydligen inte fast. 1-0 till grillen.

När vi sedan fyllt på nytt kol så såg vi plötsligt att bottenspjället låg där bredvid, vi hade glömt sätta i det igen. Nu var det alltså omöjligt att tända grillen och ställningen var 2-0.

Vi bestämde oss för att tändvätska i mängder var en bra lösning och till sist så blev det faktiskt en hyfsad värme. Korvarna grillades precis lagom sakta och var precis klara när karlarna kom hem från skidtur. Det tog oss 1,5 timmar, en halv flaska tändvätska, ett paket tändstickor, och en massa tyckande från samtliga kvinnor, men vi fick grillat korv, och det var det viktiga. Touché, herr grill.

// Ellen Julie